Du hörde vad jag sa...

Känns som om ambitionen överträffar förmågan för tillfället... Jag är smärtsamt medveten om att jag verkligen borde få till ett par rader till hemtentan så jag ligger bra till i planeringen men det står rätt stilla.

Istället poppar det upp idéer till låtar och manus till höger och vänster - man skulle verkligen behöva kanalisera sin energi. Ring Tomas Di Leva, någon?

På tal om den kosmosclownen: I mitt slötittande framför dumburken igår så dök ju denna näsapa upp och meddelade att han ska lansera, håll i er nu, "Di Levas Röda Kärleksté"!
Jag menar: finns det någon hejd på härligheterna? Ta det lugnt!
Ok, så överjävlig och cynisk (eller jo, kanske...) människa är jag inte så att jag inte hajar grejen med att det ÄR bra med meditation (i jämna portioner) och kärlek och hela det där racet, men måste det vara så inåt helvetes jävla MYCKET? Det blir ju på något sätt nästan tomt när det bara blir så... ja, jag vet inte... MYCKET! Det känns ju som att allt eskalerar till någon form av myspysparty där man lyssnar på valläten, bakar barkbröd, dricker fairtradevin och diskuterar om vem som var mest barfota på Urkult förra året!
Som sagt: Ta det lugnt!!

Men Ok - det behövs väl kanske människor som Di Leva? Vad vet jag? Jag önskar bara att folk kunde vara lite mer lagom med sina prylar emellanåt... Ibland känns det ju som att det blir någon form av tävling kring vem som är mest PK och jag är ärligt talat jävligt trött på att lyssna på folk som namedroppar de Beauvoir, Faludi och French när feminism förs på tal som om de vore någon form av glosor och vi andra någon form av jury som ska ge dem cred för att de lyckas dra av ett par citat.
Ok, du har läst bra skit - wunderbar! Gör nu något bra av det istället för att skryta om vad du vet och inte vet - OMSÄTT DINA JÄVLA KUNSKAPER!

Hmmm... politisk teater i jämförelse med absurdism... går ju väldans bra det här med hemtentan... Man kanske skulle ha Di Leva här som kunde kalla på Brechts ande så vore saken biff?