Lasagne och pöbelns vrede

En sällsynt trevlig dag har förflutit. Jag kan nu även lägga till lyckad lasagne bland mina kulinariska färdigheter - bara en sån sak... Trevligt sällskap var det också.
Kvällen avslutades med "Tre Systrar" på Stockholms Stadsteater. En föreställing som blandade både högt och lågt, även om det övergripande intrycket får bli postitivt trots allt.
Men herregud... Helena af Sandeberg - herre min gud vad jag inte förstår mig på henne. Det fanns ett tillfälle när hon skulle bryta ihop och hulkade som jag verkligen önskade att jag hade en rutten tomat i fickan... jag vet inte vad det är, men jag kan bli så inåt helvetes upprörd av dåligt skådespel - i synnerhet då det sker på institutionsteatrar. Jag känner bara "där står ni, era jävlar, och ger mig inte ett jävla skit"... och det handlar inte om hybris när jag känner att jag skulle kunna göra det så jävla mycket bättre själv. På nåt vis får jag för mig att jag ser på dessa skådisar att de inte tror på/känner det som de utför på scen. I min mening har man ett ansvar som skådespelare och det är att det aldrig får bli "bara ett jobb". Det är trots allt konst och inte maskinellt hantverk som vi sysslar med...

På tal om det där med rutten tomat... det är ju lite lustigt att det enbart är inom idrottskulturen som den arga pöbeln finns. Otroligt löjeväckande dock - jag behöver knappast gå in så värst ingående på vad jag anser om huliganism osv... Men i alla fall: på idrottsarenor världen över är det helt legitimt att bua ut utövarna om de inte infriar ens förväntningar - men i en teatersalong? NEJ, VET DU VAD!!
Nej, istället sitter alla och kniper käft och HÄRDAR UT. När föreställningen är avslutad så ger man sina jävla charterapplåder ändå, för det SKA man göra! Folk har knappt modet att resa sig upp och gå ifrån en föreställning i ren protest, för helvete!
Ok - jag själv gör inte det rent aktivt heller - kanske för att kulturen ser ut som den gör, kanske för att jag är en feg jävel trots allt... Men vore det inte otroligt befriande om någon - NÅGON - slängde den där tomaten? Personligen känner jag att jag är väldigt nära nu i alla fall...
Någon som är med mig?